Engagera dig‎ > ‎Nätverk‎ > ‎Övriga nätverk‎ > ‎

Regler för nätverk

Olika typer av nätverk har olika formell ställning i organisationen.

Kommittéer  

utses i sin helhet av partistyrelsen för att därmed delegeras ett ansvarsområde.

* Kommittéer är organ under partistyrelsen och bör adjungeras till partistyrelsen, när frågor inom deras ansvarsområden behandlas.

* Stiftandet av kommittéer bör ske sparsamt och efter noga övervägande då de ska ses som en verkställande del av partiorganisationen. Kommittéer har därmed inte motionsrätt.

* Partistyrelsen kan delegera uppdrag till kommittéerna, i samråd med dessa.

Idag finns till exempel Jämställdhetskommittén samt Internationella kommittén. 

Formella nätverk 

är initierade av medlemmar, men partistyrelsen har fattat beslut om att inrätta nätverket och upprepar detta beslut årligen, efter inkommen begäran.

* Nätverken är fria i organisationsform, men dess sammankallande/kontaktperson(er) väljs av partistyrelsen, efter förslag av nätverket. Detta för att personen får en extern roll och partistyrelsen därför bör ha vetorätt i utnämnandet.

* Nätverken är därmed fria att delegera beslutsrätt för nätverket till sin sammankallande, sin styrelse eller motsvarande.

* Nätverken ska inkomma med verksamhetsplan till partistyrelsen och har möjlighet att ansöka om medel för sin verksamhet.

* Nätverken har en kontaktperson i partistyrelsen och en i riksdagsgruppen, som är ansvarig för nätverkets huvudsakliga ämnesområde. Anses nätverket viktigt för ledamoten bör även ansvarig tjänsteman på riksdagskansliet vara involverad i arbetet. Men huvudansvarig bör alltid ansvarig ledamot vara.

* Nätverken är i regel, men kan få undantag från att vara, öppna för alla medlemmar.

* Nätverken har rätt till ett visst administrativt stöd av partikansliet. Vad innebär detta konkret? Bör specificeras. Och vilken sorts stöd är rimligt?

* Nätverken kan och bör fylla både en intern politikutvecklande roll samt en extern opinionsbildande roll. Detta är kanske extra viktigt nu när vi sitter i regeringsställning. Det kan ge riksdagsledamoten initiativ att lägga fram politikutvecklande förslag och på så sätt få tillgång till media. För den ledamot som ser möjligheterna är nätverken bra. Man kan inte heller tvinga någon att använda sig av nätverken om de inte vill.

* Nätverken har stadgereglerad motionsrätt till kongressen.

Exempel på nätverk idag är Gröna företagare, Gröna fackliga samt nätverk för biologisk mångfald. Samtliga nätverk ses över årligen i samband med verksamhetsplaneringen.

Ämnes/diskussiongrupper är informella interna nätverk för miljöpartister som är engagerade i vissa frågor eller har särskilda uppdrag.

Ämnespolitiska grupper är helt fria i sin organisationsform och kan uppstå spontant på sociala medier, men får möjlighet till digitala diskussionsforum på intranätet. De behöver inte godkännas av någon instans, dock bör partikansliet kunna neka bildandet av ett diskussionsforum om det redan finns en snarlik grupp. Grupperna fyller framför allt en intern social och erfarenhetsutbytande roll. Grupperna har inga formella rättigheter i partiet eller någon extern roll. Man har heller inte rätt till kanslistöd förutom i undantagsfall.